Mycket att tänka på ...

Hej. Klockan är mycket och jag ligger sömnlös på madrassen.
Jag tänker på simsfamiljen jag blivit så insatt i. Mitt spelande har överskridids, definitivt.
Mina ögon har lärt sig under den här julhelgen att dom inte klarar av så mycket datorskärmar flera dagar i sträck. Ändå kan jag inte lägga av.

Bloggen tänker jag också på. Jag tror jag ska övergå till nattstad.se vid årsskiftet.
Design och sånt måste fixar.
Mycket rör sig i tankarna nu.
Och jag är alldeles flr trött för att hålla mig vaken.
Men mellandagsrean vill jag inte missa. Hoppas på att få åka tillbaka till Uddevalla imorgon, so I can shoppa loss!
Sover inte .....
Tänker och babblar, har en inre dialog med mig själv.

Träningsschemat bör fixas, mitt i allt!

Sova är det viktigaste JUST NU.
SÅ LÄGG DIG NER OCH KNYT FAST TANKARNA I KUDDEN.
Oh, dunkuddar. Nu kan jag pilla ut småfjädrarna istället ^^
Sicken bra idé!
Först: Försöka sova igen.

Godnatt. Det finns tid för tankar en annan dag.

Och god jul ♡



Datorn är människans bästa vän, när allt annat är falskt och fel.

Jul, jul, snurrande jul. Glans över blöta kinder. Typ.

Julafton innebär känslor. Är det därför jag fortfarande kan säga att jag faktiskt gilla julen? Men vad tror jag ska hända? Kan man åka igenom det svarta hålet och tända en stjärna, samtidigt som man åker tillbaka i tiden? Det jag försöker säga är att årets julkalender var bra. Deras liv var så mycket finare. Det är mer jag vill säga också. Och fråga. Svar vill jag inte ha, så länge det inte finns några. Vad är det som får mig att år efter år längta till det här? Jag har för mycket hopp om att saker och ting ska fixa sig genom en magisk formel. Det finns ingen sådan, inget sagogryn att hålla i. Visst, vi får vår mat, tvprogram, julklappar och mörker. Om jag ska önska mig något i julklapp, ska det bannemej vara något permanent som håller livet ut. Jag pratar inte om tatueringar, utan mer om upplevelser och en bra fortsättning. Den där "bra" fortsättningen som alla önskar varandra tycks bara hålla för stunden. När julklapparna är öppna drar hon igång med tramset igen. Allt åker genast bort, packas ner och stoppas undan på "hemliga" platser som jag ändå inte för vidröra. Jävulskapet till dammsugare surrar igång minst lika ofta här också, trots att det är jul. Hon är den samma, här också, trots julen. Kan-du-snälla-låta-allt-bara-ligga-kvar-och-behålla-sin-charm-? Bara låt julklappspapperen ligga kvar en stund. Låt de öppnade julklapparna stå kvar på bordet. De andra sitter och skrattar till en svensk julfilm, den har humor i sig visserligen. Men dom bråkar i filmen på samma sätt som mitt huvud rasplar upp från dagens händelser. Är det så överallt? Ska den härliga julhelgen övergå till olycka? DET ÄR JU FÖRFAN DET SOM HÄNDER VARJE GÅNG! Samma sak med födelsedagar. Kan man inte få uppleva julen som den är menad för att bli upplevd? Det har alltid varit så för mig. Jag har inte firat en enda jul på mitt sätt. Hur ska jag då veta vad en riktig jul är? Jo, jag skulle kunna fira en jul på egen hand, med vänner or whatever..
Så enkelt var det! Där har vi också en till anledning till att få flytta hemifrån snarast; För att få ha en riktig jul.
Kom ta min hand, och kom så går vi vidare.

En show glöms bort om den bara visar opp effekter som man knappast anar. Så ge mig trettio grader kallt, tomtar överallt och en skog av gröna granar. Jag vill ha snötyngda hus, tusentals ljus, kulörta kulor i drivor, bjällerklang som ackompangemang, på alla julens skivor. Jag vill ha mer jul …









Tomtelatte är min nya favorit. Espressohouse är bara inte det billigaste alternativet. Men det är inte heller ofta jag sitter på ett café med Linnéa och väntar på årets sista lektion.
Idrotten gick helt okej.
Smet in och köpte en julklapp till klassen.

Sen kom fredag ...

Aulan var proppad med Östraboare. Rektorerna gjorde en festlig show och fick mig genast på bra humör.




I klassrummet möttes vi av fika och julklappar. Världens bästa tomte:



Läraren släppte ut oss på jullov klockan elva.
Och så fick jag den söta mössan av Nea.





Tack!

Pissregnet var inte önskvärt, men det gick att ta sig framåt i alla fall.
Stannade under taket utanför Thaiköket och väntade på Hasse. När han väl hade anlänt åkte vi hiss upp till hans mysiga lilla studio.





Lyssnade till rappmusiken, lyssnade ivrigt på hans åsikter och upplevelser/erfaranheter.
Mycket trevligt, som alltid.
Kramade han adjö och lånade en biblioteksbok innan jag blev hämtad.

Nu: Chokladtime! Det finns några kvar.
Mitt sockerintag håller mig vaken inatt. Awkward-serien spelas upp på ipaden.
Jag är väldigt nöjd. Och mätt xd

Sweet sixteen












Tack, tack, ännu mera tack!
Många har varit snälla och sagt grattis och önskat mig en fin dag, redan inatt började spektaklet.
Fint att ni har brytt er om mig.

Presenter jag fått:
Gymkort för ett helt år,
navelsmycke, Håkan T-shirt, lila nagellack, beigerosa läppstift, vit ögonskugga, choklad och andra goda nyttigheter.

Min olyckliga, ängsliga sida träder fram i små steg.
Det här var väntat.
Kvällen, efter en bra dag slutar i sadness utan anledning. Alltid, alltid, alltid.

Tack igen. Pussisar och kramisar ♡

So one for all and all for one, we for we. We could sing in such harmony. I work for you, you work for me, we work for free. And we could sing in such harmony.





Mitt humör är så gott som bara bra, ganska lagom och behagligt.
Årets första julbord och presenter inträffade i Munkedals spaanläggning idag. Tack vare fina farfar, Olle.
Jag fick en ryggsäck, örhängen och ett fyndigt födelsedagskort med rim och nytt ordförråd. I år handlade dikten om att jag ska få åka till Surahammar för att få träffa Simon.
Tack! Det var både kul och vackert.

Gråter av skratt till folks felsjungningar (felsjunget.se).
Lol.

Det här är den bästa söndagen på väldigt länge.

Luciatåget i fredags gick bra. Det var första gången jag var tärna, så det gjorde inget att lucian var vid liv. Dock hade jag en kraftig träningsvärk lite överallt. Jag "sprang" ner för scenens trappa för att inte tappa balasen med brinnande ljus i handen. Jag gick först, så det såg nog lite lustigt ut. Pinsamt.
Nu kan jag gå igen.
Och det är bara en skolvecka kvar av 2013.
Det här klarar vi ! <3

Hoppet är det sista som lämnar människan.




På fredag är det fredag den trettonde, som sagt.
Och om det nu innebär otur på lucia, så kanske lucian blir sjuk. Och då får jag bli Lucia istället :p
Okej, mina sjuka tankar går för långt xd
Och jag fick just ett lyckorus av ingen anledning alls.
Snön regnar nog bort nu.
Men jag har haft en bra helg och tror på en vacker vecka framöver.

MÅSTE LÄRA MIG ATT PLUGGA BÄTTRE

But we're running through the fire, when there's nothing left to save. It's like chasing the very last train, when we both know it's too late, too late.






Bästa vårdlektionen EVER.
Klassen promenerade en bit och fikade med en pentionärsförening som berättade massor om vår utbildning och gav bra råd.
Fick kaffe och pepparkaka.
Det gjorde min vecka!

Jag hade lite tur med Lucialottningen i år också. Om Emma blir sjuk tar jag över "tronen" på fredagen den trettonde. Bara om hon blir sjuk eller hoppar av alltså. Är inte så elak att jag lägger krokben på henne eller så, trots att jag är tävlingsinriktad när det gäller lottning. Slumpen är på min sida, nästan för många gånger.
Menmen. Life goes on.

Fick mitt gymnasietids första underkänt idag. Omprov om två veckor. Fan.

Skridskoåkning med klassen var ganska nice ändå. Ramlade två gånger, hand i hand med fina Nea.

Håltimman låg på ungefär tre timmar. Cece var räddningen från att tråka ihjäl oss i ovädret. Vi hade en som vanligt rolig stund tillsammans.

Imorgon är det matteprov och fredag.
13 dagar kvar till min födelsedag, 19 dagar kvar till julafton, 26 dagar kvar av 2013.

Den som siktar långt lever länge.




Veckans naglar








Strålande advent ♡









1 december, 1 advent och ttopisk värme. Det var var Yohio påstod i förmiddags.
Uff, vad fin han var.
Stod i timtal längst fram vid trivalstaketet och knäppte bilder. Det var inte helt fel med en rask promenad dit,(fel skoval bara).
Nöjde mig inte med att titta på honom i en liten stund, så jag stod kvar ett bra tag.
Jo, jag gillar den killen. Jag gillar hur han tänker, hans budskap och coola lugn. Mycket med honom påminde om Johan Palm. Det gjorde lite ont att tänka på att Johan en gång också har stått på samma scen, suttit vid samma signeringsbord och haft samma vänliga leende. Men inget kommer någonsin att slå Johan. Never in my life.

Efter mycket ont i fötter och rygg, satte jag mig i bilen som åkte till härliga Mellerud. Farfar fyllde år idag. Släktkalas en gång om året är trots allt något man inte får missa.
Jag hade ytterligare några fina timmar där, med alla pappas släktingar. Dom är schyssta hela bunten!
Jag har ett slags lugn inom mig nu. Ett dolt leende som blandas med vacker musik och stjärnhimlen.
Fin dag.
Fin månad.

December, jag älskar dig. Tack vare dig lever jag.
December är årets höjdpunkt.
Nån gång ska jag sitta ensam ute i skogen med massa granar och snöflingor, och bara känna vintern.
Nån gång.

Goodbye november.




Veckans naglar






The good things are following the bad things

Jag minns en mycket inspirerande affär som la ner i trollhättan. Men vad är det jag ser på Torp? YES! Det är den affären!

Det gör mig glad.

Saker och ting börjar hända nu.
Idag ska jag och tjejkompisarna äta på cactuz, sedan åka hem till Victoria och flumma vidare. :D

Nästa söndag ska jag och några fler girls se Yohio, live på Torp (y)
Direkt efteråt måste jag kila iväg till farfar, för han fyller år då.

Har jag sagt att det har fallit ner fina snöflingor under veckan som gått?
Det har inte lagt sig på marken än bara.




A reason, a victim, A shining beacon in the sky. In yearn for what's missing, The power hidden in the night. An Angel, a Demon, (a demon!) The parts you played on lonesome nights. The damage, inflicted, The pain and lust they leave behind. Never give in, (hey, hey) Never back down, (hey, hey) Never give in! (hey, hey, hey, hey) We're soldiers, in season, We can bring change before we die. The tales of their beatings, To feel what lies beneath our eyes. Never give in, (hey, hey) Never back down, (hey, hey) Never give in, (hey, hey) Never back down, (hey, hey) When your life feels lost, (Fight against all odds!) Never give in,(Never back down!) Never give in, (hey, hey) Never back down, (hey, hey) Never give in, (hey, hey) Never back down, (hey, hey) When your life feels lost,(Fight against all odds!) Never give in,(Never back down!)


Deppig igen. Fast den här gången valde jag att vända om och gå.

Jag var sååå nära på att ta ett rökbloss som han erbjöd mig.
Det var svårt att motså, och jag ångrar inte mitt nej.
Hur ska det gå?
Jag är kaos.

Dom påstår att jag är annorlunda nu ifrån förr. Det håller jag med om. Jag vet bara inte hur.
Är det bara jag som förändrats?



“You’re 16. If there’s ever a time to be selfish, it’s now. You have no pressure, no real responsibilities. Why can’t you put yourself first? Cause it’s not the right thing to do? I think you should change it up, redefine yourself through your own lens. Choose you.”

Jag tappade bara fotfästet för en halv dag.
Simon, Cece, Collin och Awkward hjälpte mig upp igen. Mer behövs liksom inte. Vänner och kloka citat var dagens botemedel.
Det kändes skönt att prata ut om komplicerade grejer till de vackra vänner jag har kvar.
Samt att Johan och Joel höll mig vaken på mattelektionen var en tröst. Det va inget annat än kul, kul.

Utvecklinssamtalet gick som vanligt. Dom sa att jag ska ta för mig mer, eftersom jag är tyst som en mus medans läraren undervisar. Men hallå?! Dom ställer för lätta frågor som inte ens är värda att bli handuppräckta åt. Fast dom frågor läraren alltid riktar mot mig, är riktigt svåra frågor. Jag har problem med att avgöra om jag gillar det eller inte. Frågor är trevliga ...

Jag vet att jag har förändrats, jag vet bara inte hur. Det har gått så långt att min vän säger upp vänskapen på grund av det. Eller?
Jag får inga logiska svar på de frågor jag ställer.

Det går bra nu.

I am so dead xd


Edomin är som plåster på såren.
Men det finns annat som behöver läka samman också.
Pillade sönder min hårsnodd under första lektionen. Yej. My life az Manda.

Trevliga måndagen går mot sitt slut.
Imorgon är det redovisning för mig, Nea och Danne.
Försöker intala oss att det kommer gå bra.

Och jag är sent ute. Borde sova nununu.

Vill ha ett guggummi -.-

Godnatt alla snälla.
But don't trust at everybody.

Well, tutti frutti, oh Rudy, tutti frutti, oh Rudy,Tutti frutti, oh Rudy, tutti frutti, oh Rudy,Tutti frutti, oh Rudy,Wop-bop-a-loom-a-blop-bam-boom.


Badhuset var inte så illa. Vi livräddade varandra.
Det var värt att skratta åt.


Nu käkar jag årets första pepparkaka ♡♥

One day we're gonna find our way home, cause angels aren't meant to walk alone. People can you hear me? Don't be afraid, there's gonna be a better way. One day.



Frostiga löv ligger på marken. Jag gillar det, starkt. 
Jag önskar mig snö och en halstablett. 

Jag sitter på Östrabo, i min ensamhet för att spansklektionen är inställd IGEN. 
Mina naglar är avklippta, vilket betyder att även nagelbanden ser förjävliga ut. Får inte bita mer :S. 
Anledningen till att jag klippte av dom är för att vi ska träna livräddning på badhuset på torsdag. Det gör så himla ont att hämta upp den där dockan på botten om man har långa naglar. 

Min nästa lektion (medicin)  börjar 10:20. Kan inte tiden gå lite fortare? 

I'm still searching for that story we always dreamt of. I hope you're searching too.



Under två ynkla timmar, berättade tre fina killar att dom hade en crush på mig. Tre på två timmar! Det är löjligt sammanträffande och näst intill orimligt.
Namn ska inte nämnas här. Och jag har många blandade känslor som ställer till, rättar till och är oundvikliga att tänka på.
Det hände i onsdags.
Idag har det blivit fredag.
And I am in love with google.

Och jag skrapade ihop mitt livs andra A-betyg på historiauppgiften sen några dagar tillbaka.



losing grip




Tidigare inlägg

RSS 2.0