Every time you look at me I say it silently. Oh, when will you wake up and get it. This close, we almost said it.

Ultravioletta strålar har gjort spår efter sig på min hud. Men vart tog värmen vägen? Kvällen borrar sig in i medvetandet och ligger o slumrar för sig själv. Jag pluggar mest fysik och spanska ikväll, för att undvika att drabbas av skolstressen som kommer blossa upp i en och samma vindpust, om bara någon vecka eller två. Slutbetyget ska man minsann kämpa för! Det är så dags nu att sätta fart. Hoppas ni mår som ni ska och följer era hjärtan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0