Magiskt men tragiskt.

 
Svettigt och varmt. Tvingar mig själv till att sitta ute och sola bort de vita ränderna. Hatten ska på imorgon! Det har jag bestämt klart och heligt för mig själv och mina polare. Jag raderade bilden på skolschemat, bara för att jag inte längre har någon nytta av den. Hur känns det? Gräver jag riktigt djupt finner jag tragiska tankar. Men på det yttersta laget är det magiskt.
Ida och Cece höll mig sällskap i bowlinghallen efter lunchen. Jag avslöjar inga poäng, eftersom jag gjorde pinsamt många missar. Min nagel gick av på köpet. Och min kära mobiltelefon kom bort under någon timme. Det är hemskt att upptäcka att det man letar efter inte finns där man "trodde" att man la den senast. Allt löste dig tillslut. Alltså, nej. Min nagel är fortfarande ojämn och halv, men det gör inget längre. Jag fann glädjen. Tre dagar kvar nu. Jag lovar och svär att jag ska ta vara på grundskolans sista delar. Allt är i princip redan gjort. Hur har ni det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0