1 december, 1 advent och ttopisk värme. Det var var Yohio påstod i förmiddags.
Uff, vad fin han var.
Stod i timtal längst fram vid trivalstaketet och knäppte bilder. Det var inte helt fel med en rask promenad dit,(fel skoval bara).
Nöjde mig inte med att titta på honom i en liten stund, så jag stod kvar ett bra tag.
Jo, jag gillar den killen. Jag gillar hur han tänker, hans budskap och coola lugn. Mycket med honom påminde om Johan Palm. Det gjorde lite ont att tänka på att Johan en gång också har stått på samma scen, suttit vid samma signeringsbord och haft samma vänliga leende. Men inget kommer någonsin att slå Johan. Never in my life.

Efter mycket ont i fötter och rygg, satte jag mig i bilen som åkte till härliga Mellerud. Farfar fyllde år idag. Släktkalas en gång om året är trots allt något man inte får missa.
Jag hade ytterligare några fina timmar där, med alla pappas släktingar. Dom är schyssta hela bunten!
Jag har ett slags lugn inom mig nu. Ett dolt leende som blandas med vacker musik och stjärnhimlen.
Fin dag.
Fin månad.

December, jag älskar dig. Tack vare dig lever jag.
December är årets höjdpunkt.
Nån gång ska jag sitta ensam ute i skogen med massa granar och snöflingor, och bara känna vintern.
Nån gång.