Gosch vad trött jag är! Jag säger inte att jag hatar, men jag gillar verkligen inte söndagar som ser ut såhär. Nu är det i alla fall slut med att gå till kyrkan och konfaträffar. Nix, jag tänker fortfarande inte bli ledare, hur hårt ni än kramar och ber mig , så går min gräns hit. Jag står inte ut med vad som helst. Jag vill bara vara borta ett tag nu. Bort från familj och annat stohej. Om jag vore deprimerad skulle jag gråtit. Men jag är bara väldigt, väldigt trött. Därför låter jag bli. Kram.