Det kan ta slut imorgon eller hålla på för alltid, ibland är det så




Så säg som det är, för den här gången krävs det mer innan jag öppnar armarna, förlorar mig och känslorna faller fritt på midnattsgatorna, för vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda? Men allt det här vänder sig in i mig.

Jag vill tala om för er att jag också kan bli arg över småsaker då och då. Det är sällan det händer.

Min plötsliga ilska berodde på Melodifestivalens jury som inte ens var svenskar.
Inte för att jag är rasistisk av mig, men i svenska mello ska väl självaste svenskarna bestämma över vem dom vill skicka vidare?
Det är bara en musiktävling. En tävling är en tävling, då ska man undvika fusk så mycket som möjligt.
Tackar, men jag märker att alla länder inte har samma musiksmak.
Ska vi låta dom styra vårt val?

Lilla Kevin Johio skulle ha vunnit.
På sätt och vis har han vunnit redan.

Det viktiga är inte att komma etta.
Så varför är det så viktigt nu?
Det är för att Yohio hade ett bra skäl till att gå vidare - inte vinna.
Han skulle få fler människor att våga vara annorlunda. Yohio kunde ha gjort något väldigt speciellt och värdefullt i ESC genom att göra skillnad!
Hur låter det?
Det låter mycket bättre med en god gärning än ett vanligt bidrag med en låt som inte gör särskilt mycket skillnad för mänskligheten.

Här har vi suttit och röstat oss panka på den värdiga vinnaren.
Vi blev hjälplösa när de andra länderna gav en massa röster till fel artister.
Mycket snällt (not) tycker jag.

Hoppas nu bara på att Yohio sprids ut värdenöver och ger oss ett lyckligt slut.
Och så ett grattis och ett lycka till, Robin!
För jag vill inte klaga på och trycka ner självaste vinnaren. Jag vill inte skylla på någon alls.
Det är bara röstningssystemet som inte känns det minsta okej.

, Typ.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0