HATTFIGHT -

När de dunkade mitt huvud i stengolvet kändes det bara riktigt på nåt sätt. Jag hörde nån säga där inne "Du kommer inte stanna här länge." Några kvar att lita på och några kvar att tycka om.

Tisdag: Efter skolan gick jag och Nea till käraste Äsperödsskolan för att hälsa på.Det kändes mycket på olika sätt. Allt pågick som vanligt, sjuorna spelade Avicii på hög volym, åttorna och niorna satt utspridda lite varstans och lyfte igenkännande blickar på de två gamla äsperödarna. Just det avslöjade verkligheten. Vi två passade inte in i deras system längre. Enligt lärarna och kompisarna var vi hjärtligt välkomna. Men i skollagens mening var det inte likadant.Jag började gå bort från skolgården, fast David (som jag inte pratat med på länge) sprang fram för att stoppa mig i en enda stor bamsekram.Solen sken och det var en allmänt fin tidpunkt på dagen. En kram och allt tvivel försvann.När jag gick därifrån visste jag att besöket var värt allt i världen. Från och med där kunde jag få ett avslut. Tänk att det kan vara så enkelt att vända blad. Nästan för bra för att vara sant.Klockan fem samma dag ryckte det i dörren till frisörsalongen. Två pojkar klev in och utbrast mitt namn, där jag satt framför spegeln och såg på medans slitna hårtoppar föll ner till golvet. David och Ferre gjorde mig överraskad i samma stund som dom kommit in. Kul. Efter det spelade vi bordtennis och träffade Timmy. Skratta fick jag äntligen göra. Renande och behövligt.

Onsdag:

Mitten på veckan, vacklar åt det positiva hållet. Spansklektionen var okej. Det var ännu en främmande gymnasieskola som jag aldrig tidigare varit inne i. Hade inga material med mig till den lektionen. Snacka om vilket första intryck jag gav! Typiskt. Men det ordnade sig efter 35 minuter. Bänkkompisen var snäll och lånade ut sin penna. Tack och lov hann jag också göra klart diagnostestet. Själv tycker jag att det kändes bra att få med mig tio glosor som är tills på måndag. Förövrigt känns måndag långt borta, det var ju nyss måndag, visst? Allt går plötsligt så fort.

Måste bara skryta om min engelsklärare som inleder varje lektion med underbaraste HÅKAN HELLSTRÖM i högtalarna! Älskvärt! ♥

2013-08-28 @ 19:49:00
Tro och tvivel. Permalink

Kommentarer

Trackback